blay

Bottenarkivet

Hackerspaces

View Comments

Hackerspaces. Kan det vara något för samtiden? Ja, det verkar så. Ett uppsving kan märkas. I varje fall har fenomenet blivit mer öppet och bättre organiserat/kommunicerat. Det nya uppsvinget för de trånga lokalerna fyllda av smältande tenn och knastrande kreatskort började på CCC Summercamp 2007. Ett nätverk startades – hackerspaces.org. Kommunikation mellan olika städer etablerades, inspirationen flödade och en viss hälsosam konkurrens frodades. Från CCC i Berlinska mellandagar 2008 kommer paneldebatten om hackerspaces som refereras här och det var där jag träffade Forskningsavdelningen från Malmö. Mer om dem/oss senare.

Hackerspace enligt hackerspaces.org:

Hackerspaces are community-operated physical places, where people can meet and work on their projects.

Jo, man tackar. Vad består då dessa projekt av? Rena kodarprojekt är nedprioriterade om inte förbjudna. Här är det objekt som gäller. Prylar, mojänger, grunkor. Mikrokontroller som Arduino är vanliga, så även att omarbeta skrotad elektronik. Man lär sig av varandra och tinkar – ting + tänka – med allt man kommer över. Post-digitalt helt enkelt. Neomaterialistiskt. Hacka verkligheten.

Roundup. Vilka hackerspaces är då mest framträdande på hackerspaces.org?

.Metalab - Wien
I Wien har det länge funnits människor som hållit på med samma saker kring elektronik, data och hacking, men de hade aldrig träffats. Innan Metalab skapade två saker. Dels en infrastruktur – lokal, verktyg – dels ett socialt nätverk – idé och kunskapsutbyte.

./tmp/lab – Paris
Sjukt skillade. lekernel.net besökte forskningsavdelningen häromveckan och smällde oss på fingrarna på klassiskt fransk manér.
Som namnet /tmp/lab antyder är tanken inte att skapa en ny katedral som ska samla alla hackerforskare i Paris. Istället skapa ett simpelt koncept,en tillfällig bazaar som sedan kan kopieras av andra.

.NYC Resistor – New York
1000 fucking dollar i medlemsavgift (Var det så? Orkar inte kolla videon igen…). Helt annat tankesätt “over there”. Å andra sidan har de en laser för 20000 dollar. Vad gör en sån? Jo, man designar ett 3D-objekt i datorn, sen dumpar man t.ex. frostat plexiglas i lasern och trycker på avfyraren. Laser mejslar ut ditt objekt. Instant Apple design.
NYC Resistor är dock hemtrevligt. Vem som helst kan inte bli medlem utan det är en process att lära känna gruppen. Relationerna skall vara av den kalibern att man har förtroende att ge sin hemnyckel till vem som helst i gruppen när man lämnar landet.

.HacDC – Washington DC
Här är det ännu en annan sorts bulle. 600 dollar/år. Vem som helst kan bli medlem. De växer lavinartat och har just skaffat större lokal. Ordnar events öppna för alla, men fortsatt deltagande kräver monetär insats och därför seriositet.

Minns inte namnet på de från San Fransisco. De hade i varje fall samlat in 200000 som de köpt prylar för. Jobbar säkert på web2.0-startups hela bunten…

Varför Hackerspaces? Varför nu?
Det post-digitala. Nyfunna intresset för det kroppsliga. Datorn går Post-desktop. Internet och dess communities spiller över i det fysiska. Responsivitet mellan digitalt och analogt. Det digitala lokaliseras, det fysiska kommunicerar. Hackermentaliteten applicerar på allt från kläder till EU-lagar.

En felaktig läsning skulle kunna se ut som ett sökande efter autencitet. Äkta fysiska objekt istället för abstrakt kod. Och visst finns det en sensation i att hålla i vad man byggt som inte återfinns i en lyckad kompilering av programkod. Men här handlar det snarare om ett konstant omformande av betydelser, rum, logiker och syntax. Om att inte stanna vid det digitala, snarare än att förkasta det. Ontopolitik.

No related posts.

Written by admin

January 28th, 2009 at 11:31 am

Posted in LARGE

Tagged with

  • http://christopherkullenberg.se ChrisK

    Intressant. Latour kanske skulle ha kallat detta för Artefaktens återkomst. Man kanske kan skylla på cybernetikens generella informationsbegrepp för cyberspace.

    Eller så ställer den dubbelriktade webben nya krav på materialiteter hos “konsumenterna”. När det tidigare var en webmaster som uppdaterade hemsidan, är det nu vi som ska twittra (mobil), blogga (lapotop), youtuba (kamera). Web 2.0 kanske ledde till insikten om att nätet inte var en abstrakt värld eller ett second life, utan bestod av en massa pryttlar och gadgets… och sådana bör hackas för ontolpolitiken!

  • http://blay.se monki

    ChrisK: Det måste byggas med språket kring det här. Latour är till stor hjälp. Artefaktens återkomst…både ja och nej. Det är en annan typ av artefakt som kommer tillbaka (an internet of things). Latours tingpolitik och den dubbla betydelsen hos ting är hjälpsam.

    Tycker du är inne på något väldigt spännande där med web2.0. Det är en slags dialektik mellan webben och digitaliserande artefakter. kontaktytan mot internet öppnas upp av nya teknologier som kameror, mobiler, rfid. ett större spektrum av den fysiska världen kan scannas och därmed hackas och omorganiseras.

  • http://www.isk-gbg.org/99our68 Kalle P

    Härligt – låter som att ni byggde på rejält nere i Malmö! Oerhört lyckat.

  • http://christopherkullenberg.se/?p=478 Nya buzzwords, ny politik, ny design : Intensifier

    [...] Från cyberspace till hackerspaces: Skivbolagen lever fortfarande i cyberspace, med hjälp av spotifyistiska idéer om hur digitalt [...]

  • http://www.isk-gbg.org/99our68/?p=294 99, our 68 » “Vi bygger”, och “vi jobbar inte så”: Uttryck som replikatorer

    [...] 99-generationen lever. I Sverige. Bland piratpartister cirkulerar nu det smittande imperativet “vi bygger!”, alternativt “vi bygger om!”. Detta verkar sammanfalla med en inställning till politik där hacker-etiken “abstraherats” från datorkontexten. Allt som är verkligt kan hackas. [...]

  • http://www.blay.se/2009/03/05/test-av-terminologi-kring-objekt/ Blay » Blog Archive » Test av terminologi kring objekt

    [...] tre begrepp till tre egenskaper och tre användningsområden: Objekt – Materiella kvalitéer (tinka) Artefakt – Objekt som en del av ett aktörsnätverk (pyssla) Ting – Artefakt som matter of [...]

  • http://www.luchini.co.uk/2010/02/11/apples-50-talsmentalitet/?lang=sv Apples 50-talsmentalitet « Luchini

    [...] iPaden tar oss därmed tillbaka till 1980-talet, eller möjligen rentav 1950-talet. Den har potentialen att ändra vår framtid, men en framtid som kännetecknas mindre av verklig innovation och mer av konvergens mellan gamla medier och shopping. En kromblänkande framtidsapparat som i sin funktionalitet hör hemma i shoppingcentret snarare än i hackerspacet. [...]

blog comments powered by Disqus