blay

Bottenarkivet

I nätverkets utkanter: Användarägda nätverk

View Comments

Lås oss stanna kvar i Afrika, denna gång i Tanzania. Och låt oss stanna kvar vid hybridiseringen av lokalt/virtuellt och inbäddning/fantasi där förra inlägget slutade. Fyra år har gått sedan Slater och Kwami gjorde sin studie och nya sätt att skapa tillgång till internet har uppstått.

Det här inlägget följer ett föredrag som Sebastian Buettrich från wire.less.dk höll på Reboot i Köpenhamn i juni och även på Hacknight på forskningsavdelningen den 11 juli (slides här). Det handlar om “user owned network” och står för precis för den hybridiseringen vi talade om i förra inläggen. Skillnaden mellan internetbubblan i Ghana 2005 och uppbyggnaden av lokala nätverk i det här inlägget är slående. Jag såg själv delar av föredraget på hacknight men har inte lyckats till en videoinspelning varken därifrån eller från reboot så om informationen i vissa fall framstår som vag är det för att mitt minne är något grumligt.

Det rör sig alltså om uppbyggandet av trådlösa mesh-nätverk och utbredningen av dessa. Användarägda nätverk utgår från existerande sociala struktuer, till exempel en lokal gemenskap eller ett huskooperativ som sätter upp sitt eget trådlösa nätverk och delar ut eller säljer tillgång till dessa. Det kan röra sig om hundratals eller tusentals hem som är uppkopplade via ett nätverk av den här typen.

Anledningen till att detta sker i stor utsträckning just ju är dels att kostnad för trådlösa routers och annan teknik på plats har skjunkit och dels på grund av undervattenskablarna av fiber som nu nått östra Afrika.

Det här ger möjligheter för bättre uppkopplingar och inte minst för att kunna vara många fler som delar på samma uppkoppling. Det öppnar också upp för olika modeller för nätverkande och Sebastian listar ett antal punkter där Europa och Afrika verkar ha valt olika vägar:

  • Individuell vs. kollektiv tillgång
  • I Europa behåller slutanvändaren oftast uppkopplingen för sig själv eller sitt hushåll. I Afrika breder den ut sig i så stor utsträckning som möjligt.

  • Datorutbredningen
  • Datorn i Europa är en personlig dator, knuten till en individ. I Afrika ofta en gemensam dator.

  • Mobilens roll
  • Bland annat på grund av den låga datorutbredningen blir mobilen ett viktigt medium både för kommunikation och för input till nätet. SMS-utskick (med frontlineSMS) från webbservrar används och The Network of Mobile Election Monitors (NMEM) använde SMS för att bedriva decentraliserad valobservation av det Nigerianska valet som sedan presenterades på webben.

    Jämför denna hybrid mellan internet och mobiler med Slater/Kwamis totala polarisering mellan de båda strategierna. Relationen mellan mobil och webb idag handlar inte om att den ena är lokal och inbäddad i existerande relationer medan den andra är virtuell och global. Snarare handlar det om relationen mellan lokalt och aggregerat. Webben används inte skiljt från lokala relationer utan för att aggregera lokal information (ex. om hur en valkrets fungerar) och koppla samman denna med andra liknande situationer för att få fram mönster, sprida praktiker och utvidga kontakter. Aggregeringen får sedan återinverkan på det lokala och nya situationer uppstår där ny information aggregeras.

  • Kostnaden för internet
  • Sebastian jämför kostnaden för en Mbps i relation till medelinkomst i Tanzania och Danmark och kommer fram till att en Mbps kostar 0.05% av medelinkomsten i Danmark och 12500 % av medelinkomsten i Tanzania. Även i absolut tal är är uppkoppling i Tanzania många gånger dyrare än i Danmark.

  • Elektricitet
  • Tillgången till elektricitet och täckandet av kostnaden av den är i Tanzania ett problem som måste lösas jämte utbyggdnaden av nätverk. Lika smarta hacks som meshnätverket måste skapas för att producera el. Sebastian är också involverad i re:bike, en cykel som laddar upp batteri med hjälp av solceller när man cyklar runt med den och nämner även “playground power” att utnyttja den mekaniska energin som barn skapar på lekplatser för att generera ström (tänk gungor och karuseller)

  • Reglering
  • Frånvaro av reglering kan både vara en för- och en nackdel såklart.

//

Ett exempel på meshnätverk är Sengerema Telecenter som täcker ett stort område av Sengeremadistriktet med trådlöst nät (minns inga siffror på rak arm). Sengerema Telecenter försöker hitta affärsmöjligheter för att bli självförsörjande och bidragsoberoende och helt ägt av den lokala gemenskapen (det nämndes olika affärsmodeller som jag inte minns nu).

Nätverksbyggandet är en integrerad det av den övriga sociala utvecklingen och integreras med annat community-byggande och utvecklingsprojekt. Att bygga användarägda trådlösa nätverk till låg kostnad gör också att man kan skala upp nätverket utan att behöva stora fasta investeringar. Det kan helt enkelt växa i takt med att efterfrågan ökar.

//

Sebastian menar att “european and african networks constitute edges of different kinds”. Här i utkanterna finns massvis med utrymme för nytänk! Vi måste utforska de här kanterna på nätverket. Omformulera dem, utvidga dem, väva in dem i andra utvecklingar och relationer, experimentera med dem och öppna upp dem – omdefinierna var internet börjar och slutar. Nätverkets utkanter där mötet sker med InternetNoll!

Related posts:

  1. Från nätverkets utkant

Written by admin

July 21st, 2009 at 2:01 pm

Posted in LARGE

Tagged with

  • http://www.blay.se/2009/07/22/sts-101/ STS 101 at blay.se

    [...] t.ex. hacka EU-lagen, göra egna statliga utredningar, konfigurera om flöden inom musikindustrin, bygga nätverk eller göra interventioner inom sjukvården, vilket är exemplet John Law nämner. Att ställa sig [...]

blog comments powered by Disqus