blay

Bottenarkivet

Kopimismens sällskap

View Comments

Via Rasmus deliciousflöde upptäckte jag en fantastisk deklaration om kopimi på en dansk webbplats. Läs den på originalspråk här:
http://roedtator.dk/index.php?/kopimi/

Deklarationen menar att sidan tar avstånd från anti-kopieringskrav (copyright), från stärkandet av den kreativa klassen (creative commons) och från rättigheternas negation (copyleft). Istället en uppmaning: Kopimi!

På det följer en utveckling om en kopimistisk ontologi med en tråd som går från evolutionspsykologins selektiva imitationsapparat, via kopieringens konstanta nyskapande – ibland lilla n och ibland stora N, men alltid, alltid kopiering – till den fantastiska slutformuleringen om kopieringen som alltid är närvarande i skapande, tänkande och agerande:

Der findes ingen måde hvorpå, at vi kan filtre os ud af denne sammensværgelse af aktører.

Det finns inget sätt, med vilket vi kan filtrera oss ur denna sammansvärjning av aktörer. Kopieringen är sammanflätad i en gemenskap (fællesskab) av aktörer; mänskliga och teknologiska, som gör sin närvaro kännbar i varje skapelseakt. Det är den här gemenskapen som upphovsrätten försöker gömma.

Det är här jag menar att texten haltar i sin politiska förståelse. Den menar att det är omöjligt att upprätthålla copyright eftersom den är filosofiskt ohållbar. Texten har uppfattningen att man filosofiskt kan dra undan den juridiska grunden för en juridisk konstruktion. Att om man filosofiskt har resonerat sig fram till att en position är ohållbar så faller den juridiska basen. Jag tror inte att det går att tänka så. Istället är juridiken delvis autonom från filosofin. Filosofin kan påverka juridiken. Den kan göra ingrepp i den juridiska diskussionen och praxisen. Men den är inte juridikens grund. Juridikens grund är juridik. Det är ett autonomt system som upprätthålls med egna materiella praktiker, även om de kan ha karaktären av filosofiska argument, såväl som retorik, vänskapsband och dagligt godtycke (Latours La Fabrique Du Droit visar detta på strålande vis). Filosofin producerar filosofi allena. Men därifrån kan den haka i massa andra fenomen. Förutom juridik så exempelvis politik, hacking, vetenskap, cykling och samkväm av olika slag.

Det enda som kan göra en juridisk kontruktion omöjlig är juridiskt trassel; att fenomenet den försöker begräna undandrar sig tillämpningen av juridiken; att lagförändringar förhindrar en viss juridisk praktik. En mer juridiskt påläst person kan säkert lägga till fler omöjliggöranden.

Filosofin, precis som politik, hacking, vetenskap, cykling och sakväm kan dock spela en stor roll i skapandet av detta trassel.


No related posts.

Written by admin

May 24th, 2010 at 6:46 pm

Posted in LARGE

Tagged with ,

  • blay

    Fick just reda på att “filtre ut” betyder mer något i stil med “trassla sig ur”.

    “Kablerne var filtret sammen totalt; lorte-admin!”
    …fick jag som exempel på korrekt användning.

    Det blir dock mycket roligare med filtrera sig ur så jag låter det stå.

  • http://perherngren.blogspot.com/ Per Herngren

    Tack Blay! Jag gillar uttrasslandet och utfiltrerandet. Kul begrepp!

    Blay: Jurikiken “är ett autonomt system som upprätthålls med egna materiella praktiker”

    För att inte hamna i helhetstrasslet behöver man väl skriva i plural: juridiken är autonoma system som upprätthålls med egna materiella praktiker” Då får man med att juridiska system-praktiker gör sig autonoma från andra juridiska system.

    Juridiska system är materialiseringar av socio-filosofiska-rutin-språk-vanor-tekniska-fysiska-kemiska handlingar och flöden. Och de skapar sig genom att särskilja sig från andra material… Då undviker man föreställningar om ren filosofi och ren juridik.

    Tja, vad säger du?

  • http://blay.se monki

    Per: Exakt den diskussionen hade jag med erik josefsson på irc :) Det kanske inte framgick i inlägget tillräckligt, men jag menar inte att det finns ren filosofi och ren juridik. Snarare menar jag som du säger att juridik är ett visst system (flera system dock, juridik behöver inte vara koherent med all annan juridik) för att sätta samman massa saker på ett speciellt sätt. Det finns inga objekt som är juridiska objekt. Juridik är retoriska argument, filosofi, fingeravtryck, vittnesberättelser och ja, en himla massa saker. Vad som gör juridik är att det hela sätts ihop som juridik.

    Poängen med inlägget var att det inte räcker med att filosofiskt omöjliggöra något utan att få det att på något sätt inverka i den juridiska sammansättningen. Antingen via lagar eller direkt i rättssalen osv.

blog comments powered by Disqus